Valpar

Jag har återvänt från min influensa och är på banan igen, tack och lov. Visst finns det sviter kvar, men långt ifrån vad det varit.
Idag har jag varit och sett ett ”gäng” Lajka valpar och visst vill man bara stoppa ner dom små söta, busiga, goa valparna i en väska och ta med dem hem. Nu är det kanske en hund i största laget för min egen del, men i ”valpformat” var dom helt perfekt:) Men jösses vad dom hinner överallt och så en liten pinkpöl här och en där, jag har nog hunnit glömma hur det var att vara ”valpmamma” med allt vad det innebär.
Vovve

Sjuk…

Efter en hemsk natt, med fruktansvärd värk i kroppen, insåg jag i morse att jag antagligen drabbats av någon slags influensa. Kroppen känns som 100 år (antagligen mer) och varenda led på kroppen värker, gångjärnen är helt slut och jag har problem att räta ut mig. Så idag har det blivit en mycket lugn dag, det mest ansträngade jag gjort är nog ätit. Gubben beställde hem mat och hur bekvämt var inte det;). För att komma in på vad vi åt så var det en rätt som jag kanske för en par månader aldrig skulle sätta tänderna i, hade svårt att förstå hur någon kunde tycka det var gott, men man kan väl ändra sig:). Det vi åt var ju inget märkvärdigt, det var bara friterad kyckling, ris och sötsur sås, det var bara hur gott som helst, tyvärr orkade jag knappt hälften.
Vi hyrde film på kvällskvisten, ”The Hunter” med Willem Dafoe, Sam Neill, Frances O’Connor, Sullivan Stapleton. Ingen höjdar film, men gick att se, aningen ”tam”.The Hunter

-34 grader

Som från ingenstans blev det -34 grader, jag säger bara …..hujeda mig så kallt. Kaminen går varm och jag vet inte hur jag skulle klara mig utan denna underbara värmekälla.
Det är mer synd om mina små fåglar som måste vara ute i den bitande kylan, kunde jag, hade jag tagit in dem och gett dem massor med värme och kärlek:) I stället får jag se till att dom har gott om mat. Jag fick ett bra tips på Nyhetsmorgon om en fågelmat blandning som jag självklart testade.
Fågelmaten består av margarin, havregryn och riven ost, vilket jag rörde ihop till en smet. Sen drog jag ett snöre genom hålet i en lerkruka, lagomt långt för att kunna knyta fast det i tex ett träd. Jag fyllde sedan krukan med blandningen, ca 2/3 av krukan, vickade krukan i 90 grader och hängde upp den i trädet….men inte var det någon rusning till det nya matstället, nej de gamla beprövade talgbollarna var tydligen bättre;).
Fågelmat
Vill bara visa en vinter bild, visst är det vackert med mycket snö!
Vinter
Men det finns det som för mig är ännu vackrare, det slår alla bilder i världen, här é han, aningen allvarlig och fundersam!
Edwin
Edwin

Tulpanens Dag

Jag har helt och hållet glömt bort Tulpanens Dag i dag, det slog mig nu när jag slog ner rumpan och satte mig framför datorn. Men det är ju inte värre än att jag får köpa mig en bukett en annan dag, det lär bli lika fint det, den som spar han har:)
Här är förra årets tulpanbukett, i stånd med att blomma ut.
Tulpaner

Amigurumi

Som många vet har jag ett litet barnbarn som ligger mig mycket varmt om hjärtat och den lille killen älskar verkligen att laga mat, koka kaffe och bjuda på fika i sitt egna lilla kök. Självklart som mormor ville jag bidra med något och började virka och till slut blev det ett helt fikafat, så för den fikasugne kan jag varmt rekomendera lille Edwins konditori:)
Singoalla kakor
Singoalla kakor
Filmrullar
Filmrullar
Chokladbollar
Chokladbollar
Bakelse
Bakelse
Bakelse
Bakelse
Bakelse
Bakelse
Bakelser
Fika
Fika

Fika
Jag har använt mig av bomullsgarnet Jasmine 8/4, virknål 2.5. Har inte haft något mönster, jag har provat mig fram och fått inspiration från nätet.

-24 grader

Brrrrrrr, idag fick jag en smärre chock när jag klev upp och fick se hur kallt det var, -24 grader!! Vi har ju varit rätt så bortskämda med en relativt ”mild” vinter så här långt och så plötsligt blir det smällkallt. Men för de som varit in på min blogg förr, vet att jag har en kamin, så det är inte synd om mig, jag värmer mig gott:) Kamin
Ljuslykta

 

 

Lovikkavante barn

Jag har stickat ett tiotal lovikkavantar i dam, ungdom och herrstorlek när jag kände att det skulle vara kul att göra en liten, liten vante, så jag satte självklart igång och resultatet är här…
Lovikkavante barn
Lovikkavante barn
Lovikkavante barn
Vantarna är fodrade med ett mjukt flanell tyg och passar ett barn ca 2-4 år. Nu ska ju tilläggas att det är antagligen inte den mest praktiska vanten, med tanke på vilket utbud av barnvantar som finns idag. Men jag ville bara testa att göra ett par som mitt lille barnbarn självklart fick:).
Om någon är intresserad av ett mönster till dessa är det bara maila mig, jag ska nog ha klottrat ner beskrivningen på papper någonstans:)
Maila mig på, kath@kathshome.com

Snö, snö

Nu har vi snö vill jag lova, det har formligen vräkt ner sista dygnen. Det jobbiga i det hela är när man ska köra en längre sträcka, vilket vi har gjort idag när vi for till grannkommunen. Man blir nämligen helt snöblind när allt bara är vitt och till slut vet man knappt om man är på rätt sida av vägen. Nu hade jag tur att min dotter tog över rodret och körde oss, så vi tog oss trots vädret både fram och tillbaka:)
Mitt lilla barnbarn hängde också med, han är verkligen en stor ljusglimt i vinter mörkret:) Han verkligen älskar att vara i ”storstan”, han sjunger, skrattar, hejar på alla och är bara sååå go:)
Jag måste ju säga att jag gjorde några fina fynd idag, jag köpte tre varma, fina, mönster stickade strumpor som tillsammans skulle kostat 260 kr och jag betalade endast ynka 30 kr, alltså 10 kr paret, det kallar jag rabatt;). Men då gick jag istället 20 kr i förlust på en förpackning D-vitamin som min gubbe hade beställt. Asken kostade 79 kr, men kvinnan i Hälsokost affären hon tog 99 kr, men det såg jag självklart när jag kommit hem. Nu tror jag ju att jag kan klara mig utan dessa 20 kr, men jag ska nämna det nästa gång jag är till stan…om jag minns det;)

Sista fredagen

Den sista fredagen 2011, helt ofattbart att ett helt år gått så fort. Vad har egentligen hänt på ett helt år….vad det gäller mig själv, inte mycket. Jag fortsätter min kontakt med försäkringskassa, arbetsförmedling, sjukgymnast och läkare och försöker med det i bagaget vara optimistisk och hoppas på något i rätt riktning.
Det största eller det mest fantastiska kanske ändå faller på vår 19 åriga son, som detta år tagit studenten, fått körkort och en tillsvidare tjänst, säger bara stort GRATTIS till honom.
Men icke att förglömma våra två flickor med respektive, min sambo och vårat barnbarn som också kämpat på med sina mål detta år, ni är bäst allihop och det man vill det lyckas man med:)
Det tråkigaste som hände i början på året, det var när våran bästaste lilla Wilma fick komma till hundhimlen, hon fattas oss fortfarande och finns i våra hjärtan.
Nu blickar vi framåt och hoppas på ett härligt 2012!